Senaste i raden att ta steget över till den mörka sidan och dra fräscha spaningar om dagens förbannade ungdom är Sanna Lundell - vilket med tanke på släktskapet borde få psykologerna att gå i spinn därute - då efterfrågan månne sinat på förnumstiga krönikor på tema "Sverigedemokraterna är dumma" och sensationella avslöjanden om att Filippa Reinfeldt en bracka som inte utmanar någon eller något.
Sanna Lundells blogg består av anekdoter ur livet som förälder och särbo med Mikael Persbrandt, tankar kring barnuppfostran och hästar samt en hel del blygsamt skryt och svar på frågor av typen "Hur hinner du med allt?".
Hon berättar hur hon i julas lyssnade på radion och nåddes av nyheten att dagens unga klagar på att de inte hittar några jobb.
"Jag har ett tips: åk runt och erbjud er att bära ut folks granar. VARFÖR har ingen pengasugen liten ungdom kommit på denna smarta idé. Jag bara väntar här för jag VILL inte slakta granen själv. Jag gjorde det förra året och hade ett litet helvete med att såga, klippa och pula ner trädhelvetet i en kartong. Hittade barr i golvspringorna fram till midsommar."
På frågan om denna idé var att betrakta som en seriös sådan utvecklade hon resonemanget några dagar senare och det är först här som den tydliga symptomen på slentriangnäll-på-dagens-förbannade-ungdom (lat: reactionaris stofilus) framträder riktigt tydligt.
"Jag ser en brist på initiativförmåga hos svensk ungdom.
Ni som har bott en tid i New York fattar vad jag menar. Där finns tjänster för precis vad som helst. Vill man ha någon som kommer hem till dörren och hämtar ens tvätt och lämnar tillbaka den dagen därpå, tvättad, struken och vikt så kan man köpa den tjänsten. Vill man ha hem en kock som lagar mat åt en när man har fest, så kan man hitta det till en någorlunda billig peng. Ligger man på en strand i Frankrike så kommer det raskt fram en kille/tjej som vill sälja färsk frukt eller kalla drycker/glass. Att få tag i barnvakt i Stockholm är ett jätteprojekt. Antingen kostar det skjortan via någon nannyakut. Eller så vill kidsen ha fantasisummor för att komma och barnvakta. Det samma gäller för hunddagis/doggywalkers/ nån som kan komma o måla ett rum, skruva upp en hylla, och så vidare i oändlighet."
Analysen kan kännas igen från "Ring P1" eller Centerpartister.
Jodå! Där finns också en syrlig, insinuant kommentar om hur kidsen bara vill "laja" framför TV:n och snaska lakritsremmar på skattebetalarnas bekostnad.
"Unga, starka, friska människor som ligger hemma med A-kassa/ socialbidrag framför datorn/tv-spel skulle ha så mycket att vinna på att ge sig ut och göra vad fan som helst."
I Sanna Lundells verklighet som vi för enkelhetens skull kan kalla "Den Inskränkta Världen" saknar dagens unga jobb och bor hemma eftersom de "saknar initiativförmåga". En riktigt rask yngling ser möjligheterna och skapar sina egna jobb. Och kanske även bygger sitt eget hus om köerna är för långa och hyrorna höjs?
Ni som bott en tid i New York fattar vad jag menar.
P.s. För ytterligare fördjupning inom Reactionaris Stofilus se Nathan Shachars spekulationer i DN om att vanartiga barn som skyller på "bokstavskombinatoner" och "sjukdomar" och annat humbug istället borde lära sig veta hut medelst bannor och raska örfilar.
1 comments:
Oh mama. Det vände sig i min stackars mage efter att ha läst detta inlägg. Fan fan.
Skicka en kommentar